Diagnos och sjukdomsbesked

Fakta om hur en diabetesdiagnos ställs

Alla reagerar vi olika på ett sjukdomsbesked och det är helt naturligt. För en del kommer beskedet om diabetes väntat, medan det kommer som en total överraskning för andra. Oavsett vilket dyker förmodligen många frågor och tankar upp som behöver svar. Förbered dig därför gärna inför läkarbesöket genom att skriva upp de frågor du har, annars kan det vara lätt att någon fundering faller bort när man väl talar med läkaren. Det kan även vara bra att ha en närstående med sig som stöd och som ett extra öra vid läkarbesöket om man känner att det kan vara mycket information att ta in. Det är inte heller fel att göra minnesanteckningar under läkarbesöket om du skulle känna för det.

Anledningar till utredning

Det finns flera anledningar till att man testar en person för diabetes, en kan vara att patienten själv misstänker sjukdomen utifrån symptom eller att läkaren misstänker det utifrån de symptom patienten beskriver. En annan kan vara att patienten kommer in akut sjuk till läkaren som upptäcker sjukdomen genom blodprov. Socker i ett vanligt urinprov kan också vara en av anledningarna till att en läkare väljer att gå vidare i undersökningen för att testa om patienten har diabetes.

Att få diagnosen diabetes kan kännas omtumlande, men det är viktigt att komma ihåg att det finns behandling och att man kan leva ett bra liv med sjukdomen trots att den i nuläget inte kan botas.

Blodprover för att fastställa diagnos

Diagnosen ställs genom blodprov där man mäter blodsockret. Det finns tre olika blodprover som kan användas för att undersöka blodsockret (glukosen), P-glukos, faste glukos och glukostolerans. Provet tas vanligen kapillärt med ett stick i fingertoppen, men det går givetvis att ta ett traditionellt blodprov i en ven.

De värden som anges nedan är de som gäller om man testat blodsockret kapillärt. Ibland kan det vara svårt för läkaren att tolka resultaten av P-glukos eller faste glukos om patienten ligger nära gränsvärdena, då kan man behöva komplettera undersökningen med ett Glukostoleranstest innan en säker diagnos kan ställas. Värdena nedan ska endast ses som riktvärden, läkaren är den som är bäst insatt i din hälsa och den som vet hur värdena ska tolkas.

P-glukos: Om blodsockret är över 12,2 mmol/l och man har diabetessymptom är risken stor att man har diabetes. Har man däremot inga typiska symptom behöver ett andra blodprov tas en annan dag. Om värdet även då överstiger 12,2 mmol/l har man med stor sannolikhet diabetes. Ett normalt värde på P-glukos ligger under 8,7 mmol/l.

Faste P-glukos: Fungerar på samma sätt som när man testar P-glukos fast med den skillnaden att patienten fastat innan provtagningen. Med fasta menas då att man inte ska äta eller dricka något annat än vatten minst 8 timmar innan blodprovet tas. Ibland ges också instruktioner om att patienten inte ska röka, dricka alkohol eller vara alltför fysiskt aktiv innan provtagningen. Men vilka regler som gäller kommer läkaren att informera om. Visar resultatet av blodprovet på ett glukosvärde i blodet på över 7 mmol/l vid två olika provtagningstillfällen så är chansen stor att man är diabetiker. Normalt värde är 6 mmmol/l eller mindre när man fastat och är frisk.

Glukostoleranstest: Även vid detta blodprov fastar man innan provtagningen. Sen dricker man en sockerlösning och mäter omedelbart blodsockret efteråt. Det är viktigt att lösningen dricks på mindre än 5 minuter. Efter två timmar tar man ett nytt prov för att se hur kroppen har klarat av att hantera tillförseln av sockerlösningen. Visar blodprovet över 12,2 mmol/l ges normalt diagnosen diabetes.

Efter provtagning och diagnos

Även om blodprovet inte visar på diabetes kan blodsockret ändå vara förhöjt, något som man kan behöva komma till rätta med så att man inte drabbas av diabetes. Dessutom är högt blodsocker ohälsosamt även om man inte har så höga nivåer att man fått diagnosen diabetes.

Efter att man fått diagnosen går läkaren vidare med uppföljande undersökningar för att förebygga och behandla eventuella följdsjukdomar i framtiden. Beroende på vilken typ av diabetes man har kommer olika behandlingar sättas in och i början av behandlingen kommer man ha mer kontakt med vården för att följa upp resultatet av medicineringen som blir antingen med tabletter eller insulininjektioner.