Insulin heter det livsviktiga hormon som dagligen hjälper oss reglera blodsockernivån i kroppen. Har man ingen egen insulinproduktion som vid diabetes typ 1 måste man få i sig insulin genom injektioner istället.
Den som lider av typ 2 kan också komma att behöva behandlas med tillskott av insulin när sjukdomen har gått långt. Ibland kan det också vara aktuellt med insulinbehandling precis i samband med diagnostiseringen ifall bukspottkörteln behöver avlastas, en behandling som sen kan avbrytas när kroppens egen insulintillverkning kommit i fas.
Det finns lite olika sätt att injicera insulin, antingen med en insulinpenna som fungerar lite som en spruta, eller med en insulinpump som mer liknar dropp-behandling. Självklart kan man också injicera med hjälp av en traditionell spruta, precis som man gjorde innan de andra metoderna utvecklades. Mer om de olika behandlingsmetoderna finns att läsa nedan.
Insulinpenna
En insulinpenna är en slags spruta, men som kan laddas med flera doser vid ett tillfälle eller som kommer färdigfylld med insulin. Man byter själv ut nålen mellan doseringarna och man ställer in hur stor insulindos man ska ta på pennan. På så sätt blir det enkelt att dosera.
Dock är det viktigt att kontrollera att vätskan kommer igenom nålen innan man tar sin injektion. Det gör man genom att trycka fram en liten mängd insulin ur nålen före man tar sin dos som vanligtvis injiceras i buken, skinkan, överarmarna eller framsidan av låren. Man ska komma ihåg att inte sticka på samma ställe för ofta, utan variera sig. Annars kan fettknölar bildas som försämrar insulinupptaget. Tänk också på att insulinet tas om hand olika snabbt beroende på var på kroppen man injicerar och vilken insulintyp man använder.
Läs alltid den bipacksedel som följer med insulinpennan så att du vet hur du ska förvara medicinen när den inte används och hur du ska gå till väga när du ska ta dosen. Olika insulinpennor kan nämligen fungera på olika sätt, så det är alltid säkrast att läsa instruktionerna först. Exempelvis behöver du veta hur du ska skaka insulinet eller bli av med eventuell luft i pennan innan du tar dosen.
Precis som med mobiltelefoner kan man även piffa upp sin insulinpenna om man vill. Barn kan välja mellan olika klistermärken för att göra sin penna mer personlig och rolig, eller kanske för att den inte ska utmärka sig så mycket från andra pennor.
Pump
En insulinpump sitter istället ständigt inkopplad till kroppen via en kanyl och avger mindre doser basinsulin kontinuerligt eller mer insulin när man själv ställer in det, en sk bolusdos. Det fungerar ungefär som ett avancerat dropp och hur mycket insulin som injiceras programmeras in enligt ett schema. Vid måltid ökar man på dosen manuellt, vilket kallas för bolusdos. Vissa pumpar har fjärrkontroller med vilka man kan ställa in och justera dosen.
Den som använder insulinpump behöver byta nål och injektionsställe var tredje dag ungefär. Dessutom är det viktigt att kontrollera blodsockret flera gånger om dygnet för att se hur värdena ligger.
Precis som med alla behandlingsmetoder finns det för och nackdelar med att använda en insulinpump. Rådgör med din läkare om du tror att insulinpump skulle kunna vara något för dig. Om ni kommer fram till att det är rätt väg att gå så kommer landstinget bekosta insulinpumpen som kostar mellan 16 000 – 40 000 kr och du måste också genomgå en grundlig kurs där du lär dig pumpen och hur ska hantera din diabetes.
Får du möjlighet att välja mellan olika pumpar är det en god idé att läsa på lite mer om varje modell innan du bestämmer vilken du vill ha. En del pumpar har funktioner som inte andra har och vice versa, så för att du ska bli så nöjd som möjligt är det bra att läsa på lite om de modeller som finns att välja mellan.
Olika sorters insulin
Den som behöver tillskott av insulin kan få behandling med olika insulinsorter som har olika lång effekt på blodsockret. Normalt kombinerar man behandlingen med både måltidsinsulin och basinsulin för att försöka efterlikna kroppens egen insulinproduktion.
Måltidsinsulin: Kallas även snabb eller direktverkande insulin beroende på vilken insulintyp man använder. Måltidsinsulin tas innan måltid, eller ibland efter, för att blodsockret inte ska bli för högt efter maten. Effekten av injektionen håller sen i sig endast några timmar.
Hur många enheter måltidsinsulin man behöver beror på hur mycket och vad man äter samt hur mycket man rör sig i samband med måltiden.
Snabbverkande måltidsinsulin är inte så vanligt längre eftersom det kräver mer planering då man måste ta dosen ungefär 30 min innan man ska äta.
Basinsulin: Är medellångverkande eller långverkande och ser till att det alltid finns en låg dos insulin i blodet. Medellångverkande insulin behöver tas ungefär två gånger per dygn medan långverkande endast behöver injiceras en gång per dag.
Blandinsulin: Fungerar snabbt eller direktverkande och är en blandning av måltidsinsulin och basinsulin. Normalt sett består blandinsulinet av 70% basinsulin och 30% måltidsinsulin. Det är framförallt personer med diabetes typ 2 som använder denna typ av insulin.