Diabetes är idag en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige och förutspås drabba än fler människor i framtiden och hamna på Socialstyrelsens lista över folksjukdomar. Diabetes är dock inte endast ett fenomen som drabbar svenskar utan människor över hela jorden och dessutom husdjur.
Om diabetes
Sedan man upptäckte diabetes flera tusen år innan kristus födelse har allt fler insjuknat i den kroniska sjukdomen. Inget tyder heller på att andelen diabetespatienter i världen kommer att minska, tvärtom, sjukdomen har blivit och fått status av FN som ett världshälsoproblem och beräknas drabba allt fler. Idag räknar man med att ungefär 340 miljoner av jordens befolkning lider av kronisk diabetes och att det kommer vara den 7:e vanligaste dödsorsaken i världen år 2030 eftersom sjukdomen kan ge allvarliga följdsjukdomar.
Ett av de stora problemen med sjukdomen är att många drabbade inte själva vet om det, eftersom de inte har några symptom eller endast lindriga sådana. Konsekvensen blir att de inte får den behandling de behöver vilket i sin tur tär på kroppens organ och på så sätt ger upphov till andra sjukdomar.
De flesta av oss känner säkert någon med diabetes men vet egentligen ganska lite om den och vad som händer i kroppen när man drabbats. Sjukdomen finns också i flera varianter, och de man oftast brukar stöta på är Typ 1, Typ 2 och graviditetsdiabetes, där typ 2 är den allra vanligaste sorten. Det är också den man i dagligt tal brukar kalla för åldersdiabetes och som är den största riskfaktorn för världshälsan då den numer även börjat drabba allt yngre människor. Detta innebär i sin tur att man lever längre med diabetes och därför riskerar att hinna utveckla de allvarliga följdsjukdomarna.
Medan typ 2 diabetes är en variant av sjukdomen som debuterar sent i livet och som delvis är orsakad av livsstilen är typ 1 istället medfödd. Gemensamt för all typ av diabetes är däremot att kroppens eget system för att reglera blodsockret inte fungerar.
Fakta om blodsocker
I normala fall fungerar regleringen av blodsocker helt automatiskt. Något förenklat kan man säga att näringen från det vi äter tas upp i tunntarmen och förs ut i blodet. Blodet transporterar sedan vidare näringen som innehåller bland annat socker till kroppens olika organ. I blodet finns också normalt hormonet insulin som produceras i bukspottskörteln. Insulinet ser till att muskler och organ kan tillgodogöra sig sockret som finns i blodet och använda det som antingen energi eller lagra det i levern för senare behov.
Har man brist på insulin eller att kroppens organ inte svarar på insulinet blir sockret kvar i blodet istället för att fördelas ut i kroppen. Detta leder till att blodsockret dels stiger till ohälsosamma nivåer, men också att det uppstår en energibrist i olika organ som i allvarliga fall kan leda till det man brukar kalla för insulinkoma.
Det vi kallar för socker heter egentligen glukos och bildas när kolhydrater bryts ner i matsmältningen. Hjärnan är direkt beroende av glukos för att kunna fungera, det är nämligen den enda energi som hjärncellerna kan tillgodogöra sig.